I väntan på

Inom kort kommer bloggen fyllas av ännu flera mössor. Jag har fått fem beställningar, lite fria händer och jag ser verkligen fram emot att få se barnen i sina fina mössor.
Två är klara, en är hämtad idag, en tredje är tillklippt och två väntar på att den tredje skall provas så att de kan få samma storlek och mönster. Hänger ni med?!

I väntan på detta (jag tänkte beställarna skulle få se sina mössor innan de hamnar här) så ska jag berätta om Hantverksutmaningen. Det var i början på året, jag kände mig inspirerad och trodde att jag skulle ha massor av tid och oändlig kreativitet och lust.
Så här 10 månader senare inser jag att det inte riktigt är så, men..
Hantverksutmaningen är en form av kedjebrev där jag anmälde mig till en vän på Facebook, hon ska tillverka något till mig om jag i min tur tillverkar till fem av mina vänner. Jag har nu fem vänner att sy presenter åt vilket är jätteroligt, om jag kom på nåt att sy bara!
Kom gärna med tips på små praktiska fina saker att ge bort, ska kunna skickas med posten och göra någon glad.





Så länge får ni njuta av de här höstpresenterna.
Följ manetflickan på instagr.am. App finns för iPhone.

1 september - och det har regnat i 28 dagar av 31

Det är faktiskt höst nu, och jag gillar det. Idag var hela skogen full av spindelnät som daggen fastnade i och när solen lyste (ja, för den gjorde faktiskt det) genom dem så fick jag den där krispiga höstkänslan. Den som säger att man vill gå i snygga koftor och sjalar, att man vill sitta i solen med en kaffe och äta rödbetor med smör.




 Efter att hela sommaren har handlat om renovering, och det är ännu inte klart, så är suget efter att sy både stort och lite avlägset. Men idéerna poppar upp på kvällen när jag ska sova. Jag fick en anteckningsbok av min söta syster och nu får den bli idébok.

Hantverksutmaningen ska jag berätta mer om i ett inlägg snart. Spännande, och lite skrämmande!

Här blev det lite suddigt visst

Skyddet till spjälsängen var det första jag sydde när jag var hemma innan lilltjejen föddes. Hon har sovit i min gamla vagga fram till nu, men det var dags att byta till spjälsäng innan hon fick för sig att kika över kanten allt för långt. Fodralet var i stort sett klart, lite justeringar på längden och stoppning av skumgummimadrass var allt som krävdes. Jag medger, jag slarvade lite med skarven. Det var helt enkelt snårigt med tid för att göra det riktigt snyggt. Jag vek kanten, sydde en söm och trädde över den andra delen.

Material/tyg: Tyget och brun snedslå till knytningen är från Myrins. Skumgummimadrass till stoppning från Jysk. Mycket billigare än att köpa skumgummi i tygaffär.

Mönster: Eget påhitt med hjälp av alla sybloggar jag just då hade börjat upptäcka.

Funderingar: Jag är mycket nöjd, tyget är supersnyggt och skyddet blev högt och bra. Det är tjockt och stabilt, inte sladdrigt som de man kan köpa. Hon kommer inte att kunna stoppa några ben mellan spjälorna i första taget. Det verkar också som att det är mysigt i spjälsängen, lite som en kokong.

Fint blev det, men innebär detta att hon inte är bebis längre? Lite vemodigt var det faktiskt.
Påslakanet med Mumin hade min sambo när han var liten. Det är så fint. Och det finns mer tyg från 70-talet från samma hem!