Ibland befinner jag mig inte i mitten av mig själv.
Ögonen tittar ut ur huvudet och jag hör mig själv prata på avstånd.
Det är burkigt inne i min glasbubbla och det måste vara så att det syns på utsidan att jag blivit en austronat i mitt eget lilla universum.
Jag har mina knep att plocka tillbaka mig själv.
Klappa katten, pussa mannen, ta en promenad.
Som tur är så är det snart vår och då blir det lättare att vara lite mer i nuet. Det luktar annorlunda och solens små strålar gör mig gladare.
Då vill jag ta nya fina cykeln till biblioteket, ta en kaffe i ett lähörn och läsa DN.
Låtsas att jag är lite kreativ och kulturell och göra skäl för mitt medlemskap i Kulturkoftan.
Nu längtar jag dit...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar