Jag borde vara mätt.
Av många veckors frosseri i ledighet, vila och slöhet borde jag hungra efter rörelse.
Tillbaka till jobbet igen. I morgon är det tillbaka till jobbet igen.
Jag ger det en vecka, sen kommer sommaren vara ett avlägset minne. Som om jag aldrig varit ledig. För jobbet är vanligheten och det andra...bara det andra som man längtar till men som så sällan inträffar.
Hösten öppnar upp och nya saker händer, jag vill att saker ska hända, röra på sig.
Och det kommer förhoppningsvis att röra på sig här också. Nu när stillheten tystnar och rörelsen sakta vältrar igång.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar