Låt oss prata om Våldtäkt

Jag läser första kapitlet av Våldtäkt och Romantik när jag ska lägga mig. Jag måste sätta mig upp för att kunna läsa klart sidan. Det är så äckligt, så inträngande och så på riktigt.

Efter en ingående beskrivning av en våldtäkt så fortsätter Kielos att måla upp en tillvaro där kvinnor starkt begränsar sina liv i en evig känsla av att vara utsatta. 

Jag brukar inte vara rädd för att bli överfallen eller utsatt men hennes exempel är träffande och jag har varit där också. Jag har vänt mig om när jag gått hem från bussen. Jag har tittar rakt fram när jag passerat en grupp av män och jag har nycklarna i handen långt innan jag är framme vid dörren. 

Beredskapen bär jag med mig. Ett ständigt tillstånd av vakenhet och uppmärksamhet som jag äger och förvaltar.

Katrin Kielos berättar om det som många känner och upplever, varje dag. 

Och hon säger att vi måste prata om våldtäkt. För att belysa, för att undersöka och förgöra.

Så nu gör jag det;

pratar om våldtäkt.